AKTUELLT

Olika anfallstyper

Klassifikationen av anfall förändras i takt med ny forskning och nya kunskaper. Dagens indelning grundar sig på iakttagbara symtom och resultatet av EEG - undersökningen. De flesta epileptiska anfall är korta, från några sekunder upp till ett par minuter. Det finns flera anfallstyper inom samma huvudgrupp. Om anfallen startar lokalt i en begränsad del av hjärnan kallas de partiella anfall. Om de däremot startar på en gång över hela hjärnan kallas de primärt generaliserade anfall.

Fokala anfall begränsas till en viss del av hjärnan och de ser mycket olika ut beroende på var i hjärnan de startar. Man talar om två typer av partiella anfall, det enkla partiella anfallet och det komplexa partiella anfallet. Den som har ett fokalt anfall utan medvetandepåverkan är hela tiden vaken och kan efteråt komma ihåg och beskriva anfallet. Det kan röra sig om en ryckning i en arm eller stickningar eller domningar i armen. Somliga har en känsla av att det som händer har de upplevt tidigare, en så kallad deja vu-känsla. Ett enkelt anfall kan också vara det som många upplever som en "förkänning", att nu är ett större anfall på gång. Det kallas också för "aura".

Vid fokala anfall med medvetandepåverkan (kallades förr partiella komplexa anfall) förlorar personen helt eller delvis kontaken med omgivningen, man talar ibland om grumlat medvetande. Den som har ett anfall av den här typen kan röra sig under anfallet och ibland tala, dröjande eller osammanhängande. Ofta kan också ofrivilliga rörelser, automatismer, uppträda, som smackningar, mumlande och plockande med händerna. Det kan hända att personen rastlöst går fram och tillbaka utan fokus, går till sängen, klär av sig och lägger sig. Ibland kan urladdningen vid ett fokalt anfall sprida sig till hela hjärnan och övergå i ett anfall som genealiseras.

Anfall som startar samtidigt i hela hjärnan kallas primärt generaliserade anfall. Det börjar med att personen förlorar medvetandet samtidigt som det kommer en tonisk, ihållande kramp i alla muskler. Detta övergår till en klonisk kramp, då det rycker i armar och ben. Ibland förekommer urinavgång och ibland tuggar personen sig i kinden eller i tungan. Detta anfall kallas för ett toniskt-kloniskt anfall. En annan typ av generella anfall är atoniska anfall, då den normala spänningen i musklerna försvinner, vilket medför att personen handlöst faller omkull. Det är då stor risk för skador, något som är svårt att förebygga.

Även absenser (petit mal) är generaliserade anfall. De kan komma flera efter varandra och varar upp till 10-15 sekunder. De kan förekomma med myoklonier, då det rycker häftigt i musklerna och personen tappar saker.


Producerad av Atrox Development www.atrox.se, Copyright © 2005 Atrox Development